Meny

Finansvärlden styr allt mer vår vardag. Studera finanshistorien så att du förstår bättre vad som händer i Sverige och i Världen.

Den svenska finanskrisen 1990 till 1992 kostade de svenska skattebetalarna minst 65 miljarder kronor och orsakade en ökning av den permanenta arbetslösheten med 200 000 personer.

Dagens stora finanskris kommer att kosta USAs skattebetalare cirka 70 biljoner kronor och orsaka en ökning av antalet permanent arbetslösa med 10 miljoner personer.

Life is what happens to you when you are busy making other plans. (John Lennon)

Finanskriser i världen

Finanskriser i världen

Palmstruchska bankkrisen i Sverige 1663

Johan Palmstruch fick bilda bankrörelse i riket efter beslut av Karl X Gustav år 1656. Banken började som växlingskontor för att stabilisera och stärka den svenska valutan koppardalern och silverdalern. 1659 började banken även med utlåningsverksamhet. Den gjorde misstaget att låna ut med låna tidsfrister medan insättningarna gjordes med korta tidsfrister. Efter 1660 ändrade riket kopparinnehållet i de myntade koppardalerna. Det blev då ett tryck på banken att betala ut insättares tillgångar i kopparmynt. Då banken lånat ut dessa tillgångar mot ränta med lång löptid fick banken problem. Palmstruch uppfann då 1661 kreditivsedlarna som var allmänna skuldsedlar som banken lovade att lösa in mot mynt. Dessa sedlar blev mycket populära och banken förlorade efter en tid kontrollen över utgivningen av sedlarna. 1663 hade banken gett ut så mycket sedlar att deras värde började minska i förhållande till myntvärdet. Det blev då rusning till banken och många ville byta sina sedlar mot mynt. Bankens tillgångar räckte inte och alla betalningar fick ställas in. Det blev stor oreda i Stockholms och rikets marknader. Riksens ständer (riksdagen) gick då in och tog över banken. De organiserade så att bankens utstående lån fick återbetalas och att tillgångarna betalas ut till innehavarna av sedlar. Pengarna räckte inte till allt och många gjorde förluster.

Man kan se en parallell till finanskrisen 2008 då de amerikanska finansinstituten skapat särskilda papperhandlingar SDR m fl som saknade täckning när kunderna ville lösa in sina andelar i fonderna. Pengarna tog slut och försvann. Precis som på 1600-talet gick den amerikanska federala staten in och räddade den katastofala situationen.

Recessionen 1873 till 1876

USA hade haft en stark ekonomisk tillväxt sedan inbördeskriget som slutade 1865. Stora investeringar hade framför allt gjorts i järnvägsbyggen. Banker och finansinstitut hade investerat stora pengar i järnvägsprojekten. När dessa projekt gick i konkurs på grund av alla skulder gick även banker och finansbolag i konkurs vilket drabbade hela ekonomin. I Tyskland hade landet enats under Bismarck år 1870. Framtidstron var stark och stora investeringar gjordes i järnvägsbyggen även i Europa. Tyskland besegrade Frankrike i krig 1871 och krigsskadeståndet ökade tillgången på pengar i landet. 1873 gick bolag i konkurs och banker följde efter. Krisen var ett faktum. I Tyskland och USA kom återhämtningen igång år 1875-76 och ekonomierna växte igen. 

I Britannien bröt krisen ut samtidigt 1873. Liksom i Frankrike. Britannien hamnade i en lång depression fram till 1897 då ekonomin till slut började växa igen.

Depressionen 1893 till 1899

Krisen orsakades i USA av samma problem som 1873. Banker och finansbolag och andra bolag hade överoptimistiskt investerat i nya byggprojekt framför allt inom järnvägen som till slut kraschade i konkurser som drog med sig banker och finansbolag.  Arbetslösheten ökade kraftigt från 3 % år 1892 till 18 % 1894. Arbetslösheten var sedan hög, cirka 10 % , fram till 1899. Europa drabbades av samma kris.

Recessionen 1907

Första världskriget 1914 till 1919

Deflationskrisen 1920 till 1922

Efter första världskriget växte ekonomierna kraftigt för att återuppbygga länderna. Ekonomierna som varit utanför kriget såsom Sverige och USA fick full fart på sin produktion. När krigsländerna inte längre kunde betala sina uppbyggnadsprogram och import hamnade världsekonomin i kraftig kris med full deflation. Detta drabbade särskilt Sverige och USA som hade stor överkapacitet. Tyskland drabbades särskilt hårt av sina krigsskadestånd och fick hyperinflation. Ett bröd kunde kosta flera miljoner riksmark när det var som värst. Sverige hade till exempel större arbetslöshet under deflationskrisen 1921 än under depressionen på 30-talet.

Den stora börskraschen 1929 i USA      Se särskilt kapitel.

Den stora depressionen 1931 till 1939

Andra världskriget 1939 till 1945

Koreakriget 1950 till 1953

Recession 1953 till 1955

Recession i USA 1957 till 1961  

USA drabbades av miljoner arbetslösa och fabriker som delvis stod tomma.

Recession i Tyskland 1967

Recessionen i USA dec 1968 till 1971

Efter överproduktionskrisen i slutet av 50-talet sänkte Kennedy och Johnson skatterna. Samtidigt ökade presidenterna utgifterna för att hantera det kalla kriget, rymdkapplöpningen, stora sociala reformer - The Great Society -  och från 1965 ökade kostnader för Vietnamkriget. 1965 hade USA 24 000 rådgivare i Vietnam för att våren 1968 ha 550 000 soldater i landet. Samtidigt gick den amerikanska ekonomin för fullt vilket ledde till högre priser på varor, högre löner och högre bankräntor. Samtidigt hade USA nästan för första gången i historien ett handelsunderskott med omvärlden. Importen från Tyskland och Japan ökade dramatiskt.

Bretton Woods valutakris 1968 till 1971

När USA under 1968 kraftigt ökade antalet soldater i Vietnam var de tvingade att trycka dollarsedlar för att finansiera kriget. Eftersom Britannien, Tyskland, Japan och Frankrike bland annat stöttade dollarns guldmyntfot finansierade dessa länder delvis det amerikanska kalla kriget.  När dessa länder i den så kallade guldpoolen inte längre ville vara med och betala ökade problemen. När dollarn devalverats med 20 % mot guldets värde 1971 började den amerikanska guldreserven minska snabbt. USA valde därför i augusti 1971 att bryta dollarns guldmyntfot. Bretton Woods systemet som fungerat sedan 1947 rasade samman.

Oljekrisen 1973 till 1974

Orsaken till krisen är mycket större än bara oljepriserna. Det började med att de oljeproducerande länderna nationaliserade sina oljetillgångar som tidigare ägdes av multinationella oljebolag. Priset på olja fortsatte dock att vara lågt. Samtidigt hade USA och Europa byggt upp en stor del av sin tillväxt under 60-talet på automobilen vilken behöver mycket olja. Arabstaterna startade krig mot Israel hösten 1973 och höll på att vinna då Västmakterna gick in och hjälpte Israel att vinna kriget. Arabstaterna höjde då priserna på oljan kraftigt vilket orsakade stora ekonomiska kostnader för Västvärlden. Dessa stora ökade kostnader tillsammans med inflationskrisen som pågick försämrade Västvärldens ekonomier.

Bankkrisen i USA 1980 till 1983

Börskraschen i USA 1987

Japans finans- och fastighetskris 1990 till 1992

Med efterföljande deflationskris 1992 till 2005.  Se särskilt kapitel.

Sveriges finans- och fastighetskris 1990 - 1992

Med efterföljande depression 1992 till 1996. Se särskilt kapitel

De asiatiska tigrarnas finanskriser 1997 till 1998

Orsakades av stora investeringar i fabriker och fastigheter som genom utländska spekulationer byggde på kraschen. Krisen drabbade framför allt Sydkorea, Thailand, Malaysia och Indonesien.

Internetbubblan med efterföljande recession 2000 - 2003

Skapades av ohämmad spekulation och bluffbolag som växte under kort tid med flera hundra procent. När bubblan sprack och många av dessa internetbolag föll ihop som korthus förlorade banker, finansbolag och vanligt folk mycket pengar på börsen. Den stora orsaken till att man kunde få folk att tro på dessa vansinniga uppgångar var den nya tekniken som kom kraftigt under 1990-talet. Alla trodde på en ny värld med mobiltelefoner, internetkopplingar över hela världen vilket skulle leda till en helt ny ekonomi. Möjligheterna var enorma. Precis samma positiva upplevelser som människorna under 1920-talet kände med alla nya konsumentprodukter, elnät, radio och film samt bilen som konsumtionsvara. 

Den amerikanska huskrisen 2007-2010

Under början av 2000-talet ändrades bankernas regler för utlåning. Bankerna kunde därefter låna ut även till insolventa personer. Man skrev specialavtal där låntagarna inte behövde betala mycket ränta den första tiden. Räntan skulle sedan öka. Eftersom alla trodde att huspriserna skulle öka hela tiden så skulle låntagarna öka sina lån för att kunna betala de ökade räntorna. Denna process var naturligtvis dödsdömd. Vilket bankerna visste.

Bankerna skapade med hjälp av finansbolagen speciella Strukturfonder genom vilka man sålde vidare de dåliga lånen tillsammans med så kallade säkra lån. Man fick de korrumperade värderingsinstituten att godkänna dessa strukturfonder och sålde dem vidare till kommuner, banker och andra institutioner världen över. Alla som köpte andelar i dessa strukturfonder trodde att värderingsfirmornas värderingar var riktiga.

 Den amerikanska finanskrisen 2008 till 2010

När banker och finansinstitut började förlora pengar på dessa luftslott som skapats med strukturfonder saknades det plötsligt gigantiska summor för bankerna. Eftersom banksystemet går ut på att alla flyttar pengar mellan sig på interbankmarknaden är i stort sätt alla banker beroende av ett flytande penningsystem för att kunna fungera.

Hösten 2008 vägrade vissa banker att hjälpa varandra på grund av att risken var för stor att de inte skulle få tillbaka sina pengar. Ingen ville längre låna ut några pengar. Interbankmarknaden kollapsade. Finansinstituten Bear Sterns, Lehman Brothers med flera gick i konkurs eller övertogs av andra banker.

Regeringen Bush tvingade under hösten 2008, valåret, den amerikanska kongressen att finansiera de stora skuldbergen som de amerikanska bankerna skapat. Michael Moores film om kapitalismen är mycket informativ.

De stora skuldkriserna 2008 till 2010

Den isländska bankkrisen, den Lettiska finanskrisen, den grekiska korruptionskrisen, den irländska bankkrisen och snart flera länder.

USA har ett gigantiskt underskott både vad gäller deras statsfinanser och deras privata lånesituation. Många amerikaner har fortfarande problem att lösa sina skulder som de skapade under det glada 2000-talet.